Nyheter – dödsfall
Sorg tar längre tid än tio dagar
Att ens barn, partner eller annan nära anhörig dör är troligen den allra värsta mardrömmen. Vi som är engagerade i SAMS – Samarbete för Människor i Sorg – har gått igenom det. Vi vet också att det stöd som samhället idag erbjuder de som drabbas av sorg är högst begränsat.
Sorgen är en naturlig reaktion på förlusten av liv. Barnet som aldrig fick möjlighet att leva sitt liv, den livspartner som vi ville dela framtiden med eller någon annan som står oss nära som inte längre finns. Sorgen slår till med obeveklig kraft, den drabbar oss och det som har hänt är oåterkalleligt.
En av sorgens konsekvenser är att vi inte fungerar som tidigare. Bland annat kan det vara helt omöjligt att sköta sitt arbete.
Den som förlorar en nära anhörig har idag en mycket begränsad rätt att vara borta från arbetet. Det enda som finns är tio dagar med ekonomisk ersättning för en förälder som förlorat ett barn under 18 år. Tio dagar är långt ifrån tillräckligt för de flesta som är i sorg.
Därför är oftast lösningen för den som drabbats av sorg en längre sjukskrivning, trots att sorg i sig inte är en sjukdom. Enligt en rapport som SAMS genomförde häromåret är akut stress, depression och sömnproblem bland de vanligaste sjukskrivningsgrunderna.
Sådan sjukskrivning kan, även om den är nödvändig, få andra konsekvenser för den sorgedrabbade. En psykiatrisk diagnos kan exempelvis påverka möjligheterna att söka nytt arbete eller bedömningar hos försäkringsbolag. Enligt rapporten har nära var tionde som sjukskrivits fått diagnosen ”anpassningsstörning”, en medicinsk direktöversättning från engelska, men som på svenska blir en ytterst olycklig beskrivning av en person som drabbats av sorg.
För den som är i sorg kan arbetet i vissa fall vara ett sätt att komma tillbaka, att känna att tillvaron ändå kan fungera. De vill alltså inte vara borta från arbetet längre än nödvändigt.
Vi vet också att sorgen ofta går i vågor. En period kan det kännas ganska ok, men sedan, utan förvarning, rasar det ner i totalt mörker. Att hålla på att söka vård och kontakta Försäkringskassan vid alla dessa svängningar blir både mer påfrestande för den enskilde och det tar upp resurser från sjukvården.
Därför vill SAMS i stället se en utökad sorgpeng som gäller en längre period och omfattar fler grupper av anhöriga. I våra grannländer finns redan liknande lösningar för sorgedrabbade. I Danmark finns möjlighet att få ersättning i 180 dagar om ett barn dör. I Norge kan den som förlorar sin make/maka eller sambo få ersättning lika länge.
En sådan utvidgad sorgpeng skulle minska behovet av kontakter med vården. Den skulle enklast kunna införas genom en utvidgning av anhörigkretsen som får vårda den som är svårt sjuk. Modellen finns redan, men den behöver inkludera sorgedrabbade.
En illustration av hur olyckligt dagens system fungerar är att den som vårdar en cancersjuk anhörig under dennes sista tid förväntas återgå till arbetet dagen efter att denne dör. Det är rent omänskligt.
Vi behöver lyfta frågan om hur vi bättre kan hjälpa sorgedrabbade i Sverige. Ett första steg är att se de sorgedrabbades situation och att inte behandla dem som sjuka. Med en utökad sorgpeng – längre än tio dagar och för en bredare grupp anhöriga – skulle vi både underlätta för den som drabbas av sorg och frigöra resurser i sjukvården.
SAMS styrelse
Kjell Westerlund, föreningen Vi Som Förlorat Barn
Anna-Lena Söderlund Törnell, VIMIL – Vi som förlorat någon mitt i livet
Leif Svanlund, SPES – Suicidprevention och efterlevandestöd
Ida Croxford, Spädbarnsfonden
Nytt stöd för att stärka det suicidpreventiva arbetet
Under den suicidpreventiva dagen den 10 september presenterade Folkhälsomyndigheten ett prioriteringsstöd för kommuner, regioner och andra aktörer som arbetar med suicidprevention.
Syftet är att vägleda till ett mer effektivt arbete, så att insatserna bättre når de grupper som behöver dem allra mest.
Stödet är framtaget av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP, i samarbete med den nationella samordnaren på regeringskansliet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner och Folkhälsomyndigheten.
– Det är avgörande att vi fokuserar på de insatser som gör störst skillnad för de mest utsatta grupperna. Prioriteringsstödet är ett konkret verktyg för att stärka det förebyggande arbetet och säkerställa att satsningar gör nytta, säger Lisa Hulting, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Stödet kopplar direkt till delmål 6 i den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention, som betonar vikten av att stärka stödet till personer i riskzonen för suicid.
Ny enhet som ska fokusera på barn och ungdomar
– För att ytterligare stärka det förebyggande arbetet har Folkhälsomyndigheten startat en ny enhet som på nationell nivå kommer att analysera och utreda fall av suicid, särskilt bland barn och unga upp till 18 år, säger Lisa Hulting.
Den suicidpreventiva dagen instiftades av WHO för att uppmärksamma det viktiga arbetet med att förhindra självmord.
Under 2025 var det 1 220 personer som avled av suicid i Sverige. En liten minskning jämfört med 2024.
Läs mer:
